lördag 25 april 2009

Fiskedag 6 - årets första "torris"

Dag 6 (2009-04-21)
____________________________

Plats: Lilla Långetjärn, Lerum
Växlande molninghet/sol, svag bris
+12 grader
____________________________

Friskvårdstimme igen ... vad kan vara mer friskvård än att vara ett med naturen och fiska?

Cyklar som en dåre genom stan kl. 16:00, personbästa på cykeln gör att jag är hemma innanför dörren vid 16:20. Sätter mig i bilen 16:30, sitter i bilkö 16:35. Suck och stön! Jag är tydligen inte ensam om att vilja åka genom centrala Göteborg vid den här tiden en vardag. Jag undrar hur alla de människor som dag efter dag, vecka efter vecka har samvete och tålamod att sitta ensamma i sina bilar i bilkö?
Hur som helst ... det lättar efter 10 minuter, jag är på väg.

Jag parkerar bilen och monterar ihop spöet. Jag är väldigt målmedveten, proceduren går snabbt. Även idag är jag helt ensam vid sjöarna. Under den tio minuter långa vandringen från parkeringen till Lilla Långetjärn funderar jag över flugval för kvällen. Montananymf var ju gångbart sist, det är i och för sig en klockren vårfluga efter regnbågsöring. Under min målmedvetna promenad går jag utmed ett annat och något större medlemsvatten. Jag stannar till och ser ut över sjön. Några vak syns tydligt ute på mitten av sjön. Om solen skulle spricka upp framåt kvällen är jag övertygad om att det kommer börja plaska och vaka betydligt mer och tydligare.

När jag kommer fram till sjön har den lätta vinden avtagit, det är helt vindstilla och sjön ligger som en spegel framför mig. Underbart!


Samtidigt som jag njuter av solsken, tystnad och omgivning klipper jag till en ny tafsspets och knyter på en montananymf med maraboustjärt. Det är en fröjd att svinga linan - jag börjar med att fiska av till vänster om mig. Inget där. Jag fiskar rakt fram och till höger, inget där heller. Går jag inte djupt nog? Fiskar jag in nymfen på fel sätt för dagen? Att det finns fisk i sjön vet jag av all säkerhet. Lite frustrerad börjar jag slarva med tekniken och som lök på laxen sätter jag flugan i en liten gran bakom mig. Slarv! Jag ser detta som ett omen och bestämmer mig för att byta fluga. Även om om solen tittat fram allt tydligare vakar det inte så kraftfullt som det borde (enligt min teori). Jag övertygar mig själv om att jag måste gå lite djupare, väljer en liknande fluga, denna gång förtyngd med en guldskalle och utan maraboustjärt. Nu då?

De första kasten med den förtyngda flugan går sådär, ovan med den extra tyngden fram på spetsen. Men efter några kast har jag förändrat tempot i svingen efter förändringen. Roligast är ju att på det första kastet som känns som det skall och där tafsen rullar ut som önskat rycker det till i spöet. Äntligen! Den känns underbar, och storleken känns bra och jag suktar efter en lång hård kamp med en segrare, vilken jag hoppas blir jag själv. Mindre roligt är dock att den väljer att simma rakt mot ett nedfallet träd som ligger tio meter ut från land ut i sjön. Ping! Tafsen går av och fisken slipper undan den här gången. Jag hoppas för mig själv att den sitter, för fisken, "bra" krokad och inte får allt för stora men av dess val att styra kosan in mellan grenarna på det nedfallna trädet.

Hur som helst är jag glad för "känning" och är väldigt taggad för vad fortsättningen på den här kvällen har att bjuda på. Jag bestämmer mig för att byta ställe och vandrar bort till ena kortsidan av sjön, där har jag inte fiskat förut. Det finns en mycket inbjudande vasskant vid bryggan när jag kommer fram, där måste det finnas fisk. Jag knyter på ett haröra med guldskalle och kastar mot vasskanten, jag tar in flugan långsamt i ganska korta och bestämda ryckdrag. Inget händer. Ett kast till ännu närmare vasskanten, det ser ganska djupt ut. Jag låter nymfen sjunka tills ångesten för bottennapp kommer krypande. Jag tar hem i samma tempo och stil igen. Nu smäller det! Jag hinner knappt tänka "Jippie!" innan det börjar knarra i rullen. Fighten blir småtrevlig, men inget att skryta om direkt. Fisken gör dock motstånd och rusar mot djupare vatten ett par gånger innan den landas i den för dagen nyinköpta håven. Kroken sitter bra och plockas med enkelhet bort med hjälp av peangen. Fotografering och återutsättning - skolboksexempel.

Jag ser att det vakar allt mer, kvällssolen har nu blivit allt tydligare och kvällslugnet har lagt sig över den lilla sjön. Jag kastar mot samma vasskant, men inget händer. Jag bestämmer för mig själv att stället är "förbrukat" för den här gången och vandrar ut med sjön och hittar ytterligare en för mig ofiskad glänta. Det vakar i ytfilmen ganska nära land. Det är inga plaskvak, utan det som äts plockas lugnt och försiktigt precis under ytan. Jag bestämmer att det är någonslags mindre mygginsekter som håller på att kläckas. Jag knyter på liten myggpuppa i kläckningsstadiet i CDC. Jag vill att den lilla kroppen och kroken skall hänga ner under ytfilmen och att CDC-tofsen skall hålla den flytande. Det känns som en perfekt matchning, och den känslan är viktig för mig vid flugval. Jag måste tro på det!

Det är en oerhörd känsla att knyta på årets första "torris" på spetsen. Jag är väldigt ivrig, jag vill ha ut flugan direkt till de försiktiga och tydliga vaken där ute. Att vara ivrig och ha bråttom är något som inte går ihop med flugfiske vilket också gör sig tydligt i den mycket slarviga betesknut jag lyckas få till, jag får knyta om. Jag säger "skärpning" till mig själv och lyckas bättre med knuten nästa gång, avslutar proceduren med att fetta in CDC-tofsen. Flugan och tafsen rullar ut på ett fin och försiktigt sätt, nu är det bara att vänta och ha tålamod. Inget händer. Jag tar tar mycket försiktigt hem lite lina. Inget händer. Jag rör lite på spöet. Inget händer. Det har slutat att vaka. Skrämde jag fisken? Det börjar dock vaka en 15 meter till höger och fortsätter ytterligare 15 meter åt sidan i intervaller. Jag tar upp flugan och placerar den nära den ena vakringen. Det här känns bra och det är det också för efter cirka en minuts väntan som känns som en halvtimme plaskar det till och årets första torris är krokad. Förlösande! En mycket trevlig fight väntar med ett par signifikativa "öringhopp" och tillhörande plask, ett par rusningar bjussar regnbågen på också innan den försiktigt landas i håven. Flugan sitter ganska långt inne i munnen, men är så pass liten och bra krokad att den inte gjort någon betydande skada. Det är en väldigt fet och kompakt fisk och har fina fenor - fotografering och återutsättning. Vilken kväll!

Jag är oerhört lycklig över de här stunderna, det betyder väldigt mycket för sinnet och lugnet. Klockan börjar närma sig 20:00 och jag känner mig riktigt nöjd. Jag bestämmer mig för att avsluta friskvården med en kopp termoskaffe med vakspaning i vindskyddet. Inte en helt fel avslutning på en fantastisk kväll vid vattnet.

Jag funderar på hur min kalender ser ut framöver och konstaterar att nästa fisketillfälle blir vid sommarstugan i Bohuslän där spännande flytringsfiske i insjö efter gädda väntar.

måndag 20 april 2009

Fiskedag 5 - årets första regnbågar

Dag 5 (2009-04-19)

____________________________

Plats: Lilla Långetjärn & Kattjärn, Lerum
Växlande molninghet, svag bris
+5 grader
____________________________

05:00 på söndagsmorgonen låg jag och drömde om att en drillning av en 5 kilos öring gjorde att jag "visade backing". Precis när denna leopardprickade jätte började tröttna ding-dongade min Iphone, dags att gå upp och göra om bedriften på riktigt.

Efter några sömndruckna första steg från säng till kök tog jag kaffebryggaren som första anhalt, den var sedan lördagskvällen laddad så det var bara att hitta rätt med pekfingret på "On-knappen". Den började spraka, puttra och lukta gott nästan omedelbart. Ett glas vatten och en skaplig pris Grov Snus fick mig att vakna till på rätt sida.

En titt ut genom köksfönstret - förvånansvärt mörkt. Termotern säger +3,5 grader, inte direkt den försommar jag hade tänkt mig eller som lördagen bjöd på. Men men ... det är ju flugfiska jag ska göra, inte ligga på stranden. Vädret är ju helt enkelt något naturligt man anpassar sig till ...

Kaffet har runnit ner, jag är påklädd och linserna är insatta i ögonen. För utom för ändamålet passande flugaskar (buzzers, nymfer och streamers) och tafsmaterial är fiskeryggsäcken packad med termos, äggsmörgåsar, Risifrutti och ett äpple. Jag är redo och äntligen är sjöarna det också, isen var envis i år. Jag greppar det senaste skivinköpet, Depeche Modes senaste mästerverk Sounds of the Universe, som jag strecklyssnat på hela helgen - den får ljuda i bilstereon på väg ut till medlemssjöarna i Lerum. Äntligen!

Luften känns ren och frisk ute, de som inte fiskar och även många som gör det ligger fortfarande och sover.

05:45 parkerar jag bilen. Jag sätter ihop mitt spö och och monterar på rullen. Det ska bli väldigt intressant att prova den för året nya linan, Rio Gold, även till mitt #6 spö. Linan och jag blev kära i varandra under förra säsongen, men då tillhörande mitt #4 spö. Kommer #6 vara lika bra och klockren?

Det är en mycket trevlig promenad genom skogen, det är ny mark för mig. Ny mark och nya fiskevatten - hur bra kan en söndag egentligen bli? Jag är helt ensam i skogen och vid sjöarna, premiären i medlemsvattnen var under lördagen, jag antar att det var fler här då? Jag kommer fram till den sjö jag bestämt mig för att börja vid, jag går fram ser direkt den kastbrygga som passar bäst utefter vindriktning. Jag vill börja fiska direkt, men jag har ingen panik. Sätter mig istället ned på en mossbeklädd sten, tar av mig ryggsäcken och plockar fram termosen. En kopp kaffe och vak-spaning innan fisket drar igång är guld. Det är skönt med den naturliga tystnaden - när man bara hör naturliga ljud i dess naturliga omgivning - morgonpigga fåglar och vinden som leker i trädkronorna. Underbart!

Så till en av livets, eller i alla fall dagens, viktigaste fråga - vad ska jag ha för fluga? Det tokvakar ju inte direkt och det syns inte direkt några insekter på land, i luften eller på vattenytan. Dessa konstateranden för mig till askarna med nymfer och streamers. Jag bestämmer mig för en svart-gul Montananymf, jag gillar flugan och jag älskar färgkombinationen.

Går ut på kastbryggan som ligger perfekt några centimeter ovanför vattenytan, jag ser inte fiskfjäll eller fiskblod på den. Är det ett bra eller dåligt tecken? Bra för att det kan innebära att sjön/bryggan inte är utfiskad efter gårdagens premiär eller dåligt för just detta konstaterande. Vi fiskare gillar ju att konspirera och hitta orsaker till olika saker som rör vår favoritsysselsättning.

Att Rio Gold är en oerhört kompetent lina och passar mig och min kaststil perfekt råder det ju ingen tveksam om. De första kasten rullar ut fint över den lugna vattenytan, det enda problemet är att ingen fisk vill hugga. Men efter en fem, sex kast är det dags. En klar stöt och några ryck i linan gör att jag vaknar till 100% - jag är dock för sen med mothugget. Jag kastar ut min nymf till samma area igen, låter den sjunka och tar hem den kort och ryckvis - detta blir för mycket för regnbågen. Denna gång är mitt mothugg perfekt ... fisken gör ett par flyktförsök ut på djupare vatten men det är ingen större fisk, det känner jag igen. Jag tar hem den lugnt och försiktigt, men ändå så bestämt och så fort jag har möjlighet då jag inte skall behålla den. Tar den i håven, fotograferar, tar bort kroken ur dess mungipa och sätter den åter i sjön. Fisken gör mig på ännu bättre humör, och inte blir det sämre av att ett något större vak syns och hörs ca. 15 meter längre ut i sjön samtidigt som jag återutsätter fisken.

Min Montana flyger i luften igen ... inget händer på en halvtimme och jag börjar bli hungrig ... Jag bestämmer mig för en halvtimmes ytterliggare fiske innan frukost skall intagas på sittandes på samma mossbeklädda som tidigare. Jag byter sida och fiskar utmed högerkanten av stranden från bryggan sett, där ligger några fallna träd ut i vattnet och det är en del överhängande vegetation ut en från land - det kan vara hett och det är det. Det hugger igen, jag gör mothugg och denna gång är det en betydligt större fisk. Ett tyst "Yes!" hörs från min stämma, fisken står stilla i vattnet, jag höjer spöet och vevar in löslina. Då brakar det loss, fisken rusar en gång, två gånger. Jag tar in lina och då rusar den igen. Jätteroligt! Var det detta jag drömde om innan jag vaknade? Är detta min 5 kilos drömöring som gör att rullen får visa backing? Nej, så är det ju inte riktigt. Jag har ju varit bortskämd med några hyfsade fighter med, om än dock inte gigantiska, stridslystna vår havsöringar utmed kusten, men ingen har bjudit på ett sådant här lockande motstånd. Jag har ingen klocka på mig, och jag tänker inte direkt på hur mycket klockan är, kroppsklockan har ju redan signalerat "Frukost". Men jag uppskattar att drillningen av den här regnbågen tar 15 minuter. Till slut hamnar den i håven. Nymfen har hamnat långt nere i svaljet, det är en fet fisk och en fisk hade jag tänkt ta hem till middag - den här blir perfekt. Fisken får känna på "Prästen" därefter lägger jag den i medhavd plastpåse. Hmmm... Ugnsbakad med lite grönsaker och örter, kokt potatis och romsås och kanske en god Riesling till det. Sätter sig som bomull i magen.




Morgonkiss bakom en gran, handtvätt och ett djupt andetag - nu är det dags för frukost. Jag älskar de här stunderna! Dom gör mig så mycket gott, i livet, för stunden ... Jag kan släppa jobbet. Kristider. Varseltider. Frukost i naturen, i kombination med fiske eller inte. Sitta och titta ut över en sjö, ett vackert landskap och ha en kopp kaffe, några mackor eller annat tillhands. Nyttigt för själen ...

Jag tar det inte bråttom, en sådan här dag har jag inte bråttom. Jag äter mina äggmackor och dricker mitt kaffe i lugn och ro. Jag har ju redan haft två på, varav en kan jag titta på i påsen vid mina fötter. En fin fin matfisk.

Jag ser lite vak ute i sjön. Vad är det fiskarna går och plockar i ytskiktet, det måste vara myggpuppor. Jag bestämmer mig mitt i en tugga att byta taktik - fiska myggpuppa i ytskiktet, vad roligt. Plockar upp mobiltelefonen för att titta på klockan, jag uppskattar tiden till 09:00, i verkligheten är den 08:30. En bonushalvtimma, klockrent! Jag tittar på tafsen, det finns en knut på den - jag tolkar det som att svingen fortfarande är ringrostig.

Jag fiskar min myggpuppa utan lyckat resultat - inget händer. Jag funderar och konspirerar ...

Jag bestämmer mig för att byta plats och sjö. Jag tar in linan på rullen, plockar upp håv och plastpåse med fisk och beger mig iväg på den mindre stigen till den minsta sjön (Kattjärn) av medlemsvattnen. Här är det mycket begränsad isättning av fisk, catch & release med andra ord. Känner efter i fickan på ryggsäcken bredvid peangen, tången är med. Hullingslöst. När jag går förbi vindskyddet vid sjön hör jag en katt jama. Är detta ett skämt? Bor det en katt här vid Kattjärn. Nästan kusligt ...

Här uppe blåser det ingenting och vattenytan ser ut som en spegel. Att identifiera vak här är enkelt, även för den som inte skulle veta vad det är man skall leta efter eller vad ett vak är. Men inget vakar. Jag byter fluga till ett Haröra med guldskalle. Det är lite knixigare att kasta här, man är inte bortskämd med överdrivna kastgator vilket givetvis tillför sporten ett extra segment. Det går bra ändå ... de första kasten i alla fall. Men efter sex, sju kast får jag napp i bakkastet, jag gör mothugg och jag har fångat en ung gran. Jag småler åt situationen ...

Jag får bort flugan utan större problem ... kastar ut. Känner en stöt, gör mothugg ... men inget. Jag kastar ut igen. En stöt till, nytt mothugg och tafsen kommer upp ur vattnet men flugan är borta. Spännande. Jag fiskar ytterligare en timme, med ett nytt haröra men inget händer. Jag konspirerar ... jag går ner till föregående sjö igen.

Jag bestämmer mig för att fiska ytterligare en halvtimme med Montana nymfen igen innan det är dags att åka hem för dagen. Jag går tillbaka till samma brygga som förut, det funkade ju bra där. Ett kast, två kast, tre kast PANG! Där satt den. Jag blundar och kan se bokstaven "R" blinka i vänsterkanten av mina tankar. Det känns som en exakt repris från min tidigare drillning. Det är det nästan också, förutom att det givetvis inte är samma fisk, den ligger ju i en påse några meter bort. En kvart senare ligger den i håven, det är en fin fet regnbåge på en bit över 2 kg, en riktigt fin fight bjöd den på. Tack för kaffet! Jag återutsätter den med glädje. Jag känner att jag har haft en fantastisk dag som smakar mera.

Med ett hånflin packar jag ihop, vandrar bort mot bilen. Jag diarieför mina fångster i fångsboken vid klubbstugan, packar in i bilen och kör hemåt.

Det har varit en underbar dag, en lysande söndag ...


torsdag 16 april 2009

Sortera flugor - ett nördgöra?

OK, till helgen är det regnbågs- och öringpremiär för mig. Havsöringssäsongen är ju i full gång och ett par fina och landade fiskar ligger färskt i minnet. Ja, jösses ...

Men som sagt, det var annan öring och dess bestyr jag nu skulle beröra. Härom kvällen var jag ute vid P&T vattnen jag till helgen skall besegra. Det vakade fin fint över hela sjön, det var inte mycket flugfän i luften och ingen direkt insektsaction synligt på vattenytan. Jag antar att det som regnbågarna lugnt och säkert mumsade på var diverse myggpuppor och kläckande sådana.

När jag svingade de sista kasten för säsongen under senhösten 2008 lade jag upp en plan (tyst för mig själv för att inte hamna på hispan):


  1. Se alla de flugfiskefilmer jag samlat på mig under en tid. Bland guldkornen fanns Lars-Åke Olssons trilogi om fiske med nymf, våt- och torrfluga i strömmande vatten. Mycket inspirerande filmer i skönt tempo, i härlig natur och lagom pedagogiska. Rekommenderas! Trout Bum/Fish Bum fenomenet var ju också tvunget att ses igenom under de mörkare månaderna. Favoriten av de, hittills, utkomna är helt klart "Trout Bum Diaries Volume 2 - New Zealand". Jag ser verkligen fram emot den kommande filmen om Steelhead fisket i USA - jag antar att den kommer utspela sig i nord västra delen av landet
  2. Under senhösten och vintern hade jag också stora planer på att verkligen ta mig an den ädla konsten flugbindning på riktigt allvar. Såg framför mig ett skrivbord fullt med flugbindningsmaterial, en mörk single malt och ett antal färdigbundna Double Legs. Av detta uppnådde jag nog endast att ta mig an single malten, inte helt fel det heller. Jag tar mig an bindningen på allvar den kommande hösten istället. Promise ...
  3. Jag lovade mig själv att också verkligen sortera flugorna i mina flugaskar. Jag föredrar askar med foam i ena locket och fjäderlock i det andra - oavsett flugsort. Ett gäng av de ytterst prisvärda askarna i borstad aluminium från flugor.se inhandlades och sortering har pågått så smått under hela året. Mer om detta projekt nedan ...
  4. Årets bästa inköp så här långt i år är när världens bästa magasin Flugfiske i Norden "reade" ut sina årgångar. I ett paket kunde man köpa 1982 - 2008 för 300 kr. Givetvis slog jag till på detta och leverans kom med bussgods - nu har jag högkvalitativ läsning för lång tid framöver.
Detta har jag alltså också sysslat med under senhöst och vinter.

Sortera flugor och flugaskar var det ja. Varför gör jag det och hur? Till att börja med måste jag erkänna att jag är fruktansvärt ordningssam och petnoga när det kommer till vissa saker. För att nämna det som utmärker sig mest så är det min digra skiv- och filmsamling. Alla skivor, och då menar jag en hel del är förpassade i lådor (i bokstavsordning) i en och en halv "Billy-hylla". Jag gillar att samla och jag gillar musik. Filmsamlingen är någorlunda lika utsorterad ...

När det kommer till min samling fiskeflugor har jag länge försökt hitta ett bra sätt att katalogisera dem. Bokstavsordning hade ju i och för sig kunnat fungera, men ganska opraktiskt. För jag anser det bättre att sortera flugorna efter användningsområde och hur de skall fiskas. Nymf, torrt och vått/streamer.

Dock innebär det här systemet, som allting annat, att undantag givetvis finns.


  • nattsländor - E-12, diverse olika Caddis, rackelhanar och attractorflugor
  • smått och midgets - buzzers, mindre kläckare och superpuppor
  • streamers och våtflugor
  • nymfer och flymer - förtyngda och inte
  • boobies
  • torrt - dagsländor i olika stadier

Det här känns nu oerhört bra. Let's get ready to rumble!

tisdag 14 april 2009

Introduktion LSFF



Tidigare i år fick jag ett något tjockare kuvert innehållandes ett glädjande besked, jag har blivit invald som medlem i "Lerums Sportfiske och Fiskevårdsförening" LSFF. Självklart är detta jättekul, dels ser jag fram emot att få bidraga till något jag stöder till 100% samt att mina egna förutsättningar till mer och bra fiske ökar. Som medlem får jag ju tillgång till flera medlemsvatten samtidigt som min medlemsavgift stärker föreningen. Bra!

Så idag var det alltså introduktionsmöte för oss nykläckta medlemmar. Mötet hölls i vad som kallas "klubbstugan" - ett trevligt kryp in fullspäckad med fiskelitteratur och möjlighet till att värma upp sig/torka vid annorlunda väder. Trevligt!

Information om tillgängliga sjöar och tjärnar som är medlemsvatten - där bara vi, den utnämnda skaran stolta medlemmar får tillgång till. Det som lockar mig är givetvis de vatten som i första hand är tillägnade oss flugfiskare. Jag får också känslan av att de flesta av oss nya medlemmar har flugfiske som självklart (och som för mig enda) val av fiske.

Innan mötet står vi och "tjötar" lite vid den största medlemssjön - försiktiga vak syns tydligt över hela sjön. Jag vill inte ha möte, jag vill fiska när jag ser sånt! Fina bryggor ligger runt hela sjön och det vakar bara fem, tio meter från dem. Wunderbar!

Förutom att, som jag tidigare nämnt, ser fram emot att vara en av en skara i en fiskeklubb och bidra med pengar genom medlemsavgift etc., så hoppas och tror jag att medlem i klubben kommer innebära att spontanfisket blir mer vanligt för mig. Om jag har två, tre timmar över kan jag enkelt packa ner spö och några flugaskar i bilen och dra iväg upp till medlemsvattnen och fiska. Detta ser jag verkligen fram emot.

I medlemsavgiften ingår också ett par sjöar i ett annat fiskevårdsområde - dessa sjöar skall innehålla både harr, öring och också röding. Spännande värre ....

Efter mötet gick jag ett par hundra meter utmed sjön, några försiktiga vak som jag tolkar som fjädermyggsvak utspelar sig utmed hela sjön. Men också ett par riktiga plaskvak hörs och syns. Jag kommer sova gott i natt ...

Kvällen avslutas med en kall pint Guinness framför Champions League. Jag är en lycklig man ...

Cheers!

måndag 13 april 2009

Fiskedag 4 - påsköring

Dag 4 (2009-04-12)
____________________________

Plats: Möttviken, Smithska Udden
Sol, svag bris
+5 - +10 grader
____________________________

Ut och kasta av dig sillen, snapsarna och all påsk-ale tyckte jag och gick upp innan solen gått upp. Kaffekokning, väckning och packning tog en halvtimme, 05:30 satt jag i bilen. Perfekt!

Inte en själ ute på vägarna och helt ensam vid havet, helt tyst och stilla och bara naturliga ljud hördes. Så skulle det alltid vara ...

Ställde mig på stranden och tog ett djupt andetag och njöt innan jag vadade ut. Jag kände att det fanns risk för stordåd idag ...

Viken bjöd på extremt grumligt vatten vilket innebar färglada imitationer i rosa och skrikigt orange. Efter fem "uppvärmningskast" satt den! En mycket trevlig, godkänd och silvrig öring ville ge mig en morgonkamp. Årets tuffaste drillning (hittills hoppas jag) gjorde att jag vaknade på rätt sida. Jag landade den perfekt i handen (håv is for suckers!) efter cirka fem minuter, krokade av den och bjöd den på en öm puss innan den fick dra ut tillbaka till sina kompisar (som jag också hoppades mycket på).

Jag fortsatte kasta mot samma lyckosamma area, och några hugg och stötar gjorde att jag stod och hånflinade i knädjupt vatten.

Sen var det dags för morgonbestyr i ett buskage, och när jag ändå var uppe ur vattnet passade jag på att äta årets hittills bästa frukost. Stekta ägg på knäckebröd, smoothie och rostade solrosfrön vid havet! Breakfast for champions!


Stärkt av ovan fiskade jag av en lite djupare vik precis vid matbordet, en 30 centimeters och en tappad dito. Men det var det sista som denna dag hade i fiskkänningsväg ...

In i bilen, hem till familjen och socialisera. Inte helt fel det heller.

Fiskedag 3 - Friskvårdstimme is the shit!

Dag 3 (2009-04-08)
____________________________

Plats: Möttviken, Smithska Udden
Växlande molninghet, på-lands-vind
+12 grader
____________________________

Jag är bortskämd på många sätt. Förutom det mest elemäntara med god hälsa hos mig själv och min familj och vänner så är jag även bortskämd med att ha tillgång till friskvårdstimme en gång i veckan. För er som inte har det lika bra innebär det att jag kan t ex. gå en timme tidigare en gång i veckan för att utöva friskvård. Under vintern har jag använt denna timma genom att ta en promenad hem från jobbet, vilket tar ganska exakt en timma. Men nu är det ju fiskesäsong och det innebär ju helt klart att prioriteringen för friskvårds ändras från promenad till att vara utvadad i ett näraliggande vatten.


En fantastisk kväll, fiske bedrevs mellan 1700-2000. Jag hade sällskap av ett par haspelkastande ungdomar lite längre bort som tittade avundssjukt på mig där jag stod utvadad och fiskade ett med naturen.

De första 5 kasten innebar 2 landade 30 centimeters, varav en faktiskt gav mitt #8 spö en skaplig fight. Jag blev väldigt överraskad över hur liten den var när jag hade den i handen och tog bort min tobisimitation. Men, de fick båda givetvis sprätta tillbaka ner i vattnet, jag tar dom till hösten eller nästa vår istället.
Sen hände det inte mycket på någon timme, mer än att jag passade på att njuta av natur, skärgård och friheten.

Vid 19 tiden hörde jag ett par vak och såg ett. Jag kastade mot det synliga vaket och krokade omgående på en något större öring. Den gjorde ett par rejäla rusningar innan den tröttnade och kunde ganska enkelt vevas in. Men i ett sista desperationsryck bara någon meter från håven hoppade den upp och slet sig från kroken. Tråkigt kanske, men helt OK, även om ett tyst "- fan!" hördes. Flera kast mot samma ställe resulterade i ett par riktiga stötar, men inte mer än det.

Hur som helst - friskvårdstimme is the shit!

Fiskedag 1 & 2

2009-04-04 och 2009-04-05

Jag hade ångest över att inte haft möjlighet att fiska på första dagen (1/4) på årets havsöringspremiär. Jag som längtat så mycket ...

Min egna premiär dröjde dock inte länge, bara några dagar. Lördag och söndag den 4:e och 5:e april närmare bestämt.

Dag 1 (2009-04-04)
____________________

Plats: Stenudden, Åsa
Sol, blå himmel, +15 grader
____________________

Premiärnerver ... hur mycket har "svingen" rostat under vintern? Ja, det tog några kast, sen satt det ganska bra. Jag var väldigt ivrig ut i vattnet vilket resulterade i att jag halkade på en sten ganska direkt. Lite pinsamt, men säkert kul för de som hade turen att se det. Jag slog mig inte, men det blev lite blött då jag inte dragit upp vadarna så bra där bak. Vatten kom in mellan vadarna och jackan, blöt rygg alltså, men det kunde varit värre ...

Förutom att svingen och balansen (och omdömet?) var något rostig märktes det också att det var ett tag sedan som man knöt på flugor på tafsspetsen. Jag kastade alltså bort ett par heta flugor ganska omgående i och med slarvigt och ivrigt knutna betesknutar. Slarv!

Efter en timmes helt resultatlöst fiske vadade jag åter i land, satte mig på en sten och åt ett äpple. Sneglade till vänster, där borta vid mitt hot-spot inne i viken var det upptaget med andra fiskare. Gräset är alltid grönare ...

Jag avslutade mitt äpple, bytte fluga och vadade ut igen. Ny strategi - sakta fiska av bort mot vänster, så att de som står vid mitt hot-spot förstår att jag menar allvar.



Lycka! De andra entusiasterna packar ihop för dagen - jag har fritt spelrum! Ny fluga, en olivgrön och vit räka av större modell. De första kasten vid mitt hot-spot hamnar inte exakt över den tångruska jag tänkt. Men efter en fem, sex kast smäller det äntligen till! Premiärsilvret sitter på min räka! Det blir en trevlig fight, med ett par rusningar ut i tången men jag kan ganska smärtfritt landa en godkänd havsöring.

Rensning och tillagning i ugn, potatis, sparris och en god Riesling till. En underbar premiär!

Dag 2 (2009-04-05)
____________________________

Plats: Möttviken, Smithska Udden
Växlande molninghet, från-lands-vind
+12 grader
____________________________

Jag kunde inte hålla mig ... jag måste ju upprepa succén från lördagen, denna gång på ett nytt ställe. En kraftig från-lands-vind ville något annat.

Oavsett om fiskelyckan inte var lika god som dagen innan, eller rättare sagt jag landade ingen fisk på söndagen, så var det annat som var betydligt bättre. Kastsvingen satt mycket bättre, likaså knutarna och som bonus halkade jag inte en enda gång.

Närmast fisk jag kom var ett par hugg varav ett var en riktigt kraftig stöt. Kul var också att det plaskvakade två gånger bara ett par meter framför mig.

Summa sumarum - en härlig premiärhelg. Mycket bra väder (för bra), en godkänd landad samt att känslan av att "nu är man äntligen igång igen" infann sig.

2008 var också ett år ...


Ja, 2009 är ju året nu, men 2008 var ju också ett år.

Fiskemässigt var det ett mycket bra år. Några fina havsöringar landade (och släppta) på vårkanten, mest lycka gav Amundön och Särö Västerskog. 2008 innehöll också att Kullsjön levererade ett par fina regnbågar och två fantastiska helger i Hökensås (juni och oktober) tillsammans med Pewe. Nämnas bör också att jag upptäckte och blev kär i Säveån - mitt absoluta favoritvatten (hittills).

Jag investerade även i en flytring för fisket (gädda och abborre) i insjöarna uppe vid "Stugan" i Bohuslän.

Året började även med en ny favoritlina, SA Sharkskin som senare ersattes av RIO Gold som ny favoritlina. Nytt spö i #4 investerades det också i - Guideline LPXe (4-delat) - en investering som jag verkligen inte ångrar. Ett spö som dessutom passar mig perfekt och detta tillsammans med ovan nämnda favoritlina (RIO Gold).

När hösten blev vinter började också planeringen inför årets (2009 alltså...) fiskeresa/vecka. Veckan efter midsommar åker jag och Pewe till Tännäs och Tännån ... stugan är bokad sen länge och nedräkningen till vecka 26 har också pågått länge.




Syfte

Ja, syftet med det här (bloggen du nu läser) är inte speciellt komplicerat.

Jag har alltid tänkt att skapa en fiskedagbok, men det har aldrig blivit av. Jag är ganska duktig på att systematisera alla mina flugor i ett ganska nördigt Excel-dokument, men en fiskedagbok har aldrig blivit av.

Efter att ha googlat lite förstod jag att det nya är att ha en publik fiskedagbok, och jag skall inte vara sämre. Så en blogg blev det alltså ...

Sen bör ju tilläggas att jag är en man som alltid gillat att skriva och har mycket åsikter, så kanske detta med blogg kan vara terapi både för mig och min omgivning.

Så, syftet är alltså att samla alla intryck och händelser i mitt liv som innehåller flugfiske som tema. Förutom själva fisket kommer jag antagligen också att beröra det runt om kring. Spön, rullar, böcker, filmer, flugor och sånt alltså. Jag kan redan nu i denna tidiga fas ana att andra händelser som inte är direkt förknippade med flugfiske även kommer att beröras ...

Hur som helst, välkommen!