söndag 20 september 2009

Sköna Söndag vid klubbsjöarna

Dag 30 (2009-09-20)
_________________________________
Plats: L. Långetjärn, Lerum
Väder: Sol, växlande molnighet 10-13 grader
___________________________________


Fiskesuget blev för stort, jag måste ut och svinga spöet, det kändes som det var en månad sedan sist. Jag planerade att fiska mellan 0700-1100 och därmed ha en bra tidsmarginal till eftermiddagens familjeaktiviteter.

Det var en ljuvlig morgon och naturen bjöd på ett fantastiskt skådespel när jag kom ut till sjöarna, solen hade precis gått upp och morgondimman dansade vackert över Stora Långetjärn. Nu var det ju inte där jag tänkt fiska utan vid den mindre dito, det är en intimare naturkänsla och det känns inte som att varje kast är ett blindkast om det inte vakar. Men skulle det vaka? Sist jag var här var det en riktig vakfest, ibland kändes det som sjön var kolsyrad. Men nej, det var en helt annan scen idag, inga vak syndes över Stora Långetjärn när jag gick förbi den och vid Lilla Långetjärn var det också en ovanligt lugn vattenyta.

Jag startar morgonens äventyr med ett Haröra med guldskalle, den funkar ju alltid brukar man ju säga. Mitt nya spö skjuter lika fint idag och det är en fröjd att hitta en kombination av spö och lina som man är 100% nöjd med. Till mitt fiske efter i första hand regnbågsöring i stilla vatten använder jag alltså min senaste spöinvestering, ett Loop AEG #6 4-delat som skjuter min RIO Gold #6 som ett skott. Till fiske i mindre stömmande vatten efter öring och harr kör jag ett Guideline LPXE #4 och även till det fina spöet använder jag superlinan RIO Gold #4 och till lite tuffare förhållanden utmed västkusten efter havsöring kör jag ett Sameo Classic #8 tillsammans med världens bästa kustlina Guideline Coastal #8.


Mitt fiske är resultatlöst den första timmen. Det börjar vaka sporadiskt ute i sjön och när det plaskar till in vid en vasskant till vänster om mig bestämmer jag mig för ett flugbyte. Jag ser inga insekter varken på vattenytan eller i luften, jag binder på en myra. Under processen/tiden det tar att byta fluga vakar det igen rakt framför mig och en kort stund senare till höger om mig. Samma fisk? Jag kastar myran mot det första vaket till vänster om mig, drar in lite lina för att linan och tafsen skall ligga spikrakt. Inget händer så jag tar sakta sakta in myran. Jag ger samma imitation och taktik cirka tjugo minuter innan jag byter till en myggpuppa. Jag har ännu ett mindre vak framför mig och jag provar att sända min lilla myggpuppeimitation där. Kastet är bra och linan och tafsen ramlar tyst ned på den stilla vattenytan. Plötsligt känner jag hur det rycker till i spötoppen och det blir lite krusningar på vattenytan. Mitt mothugg är för sent och obestämt och jag tappar fisken.



Ytterligare tio minuter passerar, det har slutat vaka vid min plats och jag bestämmer mig för att det är dags för frukostmacka och kaffe vid vindskyddet på andra sidan sjön. Under min paus tänker jag i taktiska banor. Myggpuppan var ju lovande, skall jag fortsätta med den trots att jag inte har så många vak att kasta på? Bestämmer mig för att prova ytterligare ett "säkert kort", att störa vattenytan (och reta fisken till hugg?) genom att hasa en E-12:a. Vi kör på det! Jag väljer en något mindre svartare variant av denna så fångstgivande imitation av en nattslända som söker sig mot land. Efter några kast blir det action! Från ingenstans ser jag en plog på vattenytan mot min fluga, allt går fort så jag hinner inte reagera. Fisken hoppar upp mot min fluga kanske tio meter framför mig, men den missar. Inget napp, men ett skådespel som får mig att le.

Jag fiskar ytterligare en halvtimme med samma fluga och provar också en annan favorit, en Double Leg. Men inget händer och jag börjar känna mig lite frustrerad. Vad ska jag göra? Byta sjö? Nej, skam den som ger sig, jag byter ställe istället, och fluga.

En svart-gul Montana med guldskalle knyts på och jag får en god känsla i hela kroppen. Jag konstaterar att jag har en halvtimme kvar av fisket innan jag måste bege mig hemåt. Det räcker med tre kast innan min goda känsla besannas. Precis under en näckros, väldigt grunt mot land tar det stopp i min hemtagning. Jag är helt säker på att min krokförsedda nymf har fastnat i näckrosstjälken, men får betydligt bättre känsla nästan direkt då ett par bekanta ryck i spöet identifierar att det är Montana som är delstaten för dagen. Det blir en trevlig kamp och näckrosorna gör det dessutom väldigt spännande. Efter ett par rusningar och några tvärstopp senare ligger fisken i min håv. Jag ger den utrymme för några sista ord innan den får känna på min nyinköpta präst.

Väl hemma rensar jag fisken och stoppar den i frysen. Det skall bli gott med halstrad regnbågsöring och ett gott torrt vitt vin nästa helg.

söndag 6 september 2009

And then they were two ...

Jag har för många flugaskar, det blir trångt i chestpacken och det händer väldigt ofta att när jag ska byta fluga får jag upp fel flugask. Jobbigt ...

Så, jag bestämmer mig för att minimalisera antalet flugaskar till två. En ask för flugor under vattenytan och en ask för flugor på och precis under vattenytan. För att klara av detta behöver jag två ganska stora flugaskar och jag vill ha dom vattentäta och med genomskinliga lock. När jag var i Hökensås tidigare i somras såg jag några flugaskar som var perfekta! Dum som jag var köpte jag dom inte då, men nu förra helgen kunde jag inte hålla mig.

Väl hemma återstår bara att fixa, trixa och välja ut. Resultatet blev det önskvärda, två flugaskar fulla med de flugor jag fiskar med. Ganska logiskt, alltså. Givetvis blev det många flugor "över", och då mest fler exemplar av flugorna. Men de kan jag fylla på med efter hand ...

Underbart!

(PS! Tilläggas bör kanske att jag har en liten liten ask som innehåller Superpuppor och Myggpuppor, men den tar ju ingen plats. Sen har jag också en speciell ask för havsöringsfiske, men när jag fiskar efter det har jag ju inte de andra med mig)


Vakfest i Lerum

Dag 29 (2009-09-05)
___________________________________
Plats: L. Långetjärn, Lerum
Väder: Regn, regnskurar, sol 10-15 grader
___________________________________

Skulle mitt nya spö (Loop AEG 696-4) vara lika bra vid vattnet som vid kastbanan när jag testade det? Ja, jag var i stort sett övertygad om att så skulle bli utfallet, men visst var man lite spänd om investeringen var klok.

När jag kom fram till Lilla Långetjärn vid 06:00 på lördagsmorgonen har det precis blivit ljust, det duggregn som mötte mig vid parkeringsplatsen har bytts ut till ett riktigt hällregn och det är med viss svårighet jag knyter på en Double Leg på spetsen - det är både väldigt blött och ovant kallt. Men de första kasten ut mot regnbågsöringarna värmer gott, mitt nya spö skjuter linan fantastiskt bra. Jag märker efter några kast att jag inte är koncentrerad - jag tänker inte när jag fiskar in utan jag vill så snabbt som möjligt få upp flugan för att få kasta ett nytt kast med min nya bästa vän.

Regnet avmattas och snart ligger sjön som en spegel framför mig och det börjar som på en given signal vaka direkt. Och det är alla slags tänkbara vak - plog-, plask-, hopp- och ytvak. Plogvaken ser smått komiska ut, jag tror första att det är en vattensnok modell större som simmar i ytan men konstaterar snabbt att det nog är en höstaktiv regnbåge som sörplar myggpuppor i ytan. Konstaterandet får mig då givetvis att försöka imitera detta och jag knyter på samma myggpuppa (en röd-blå variant) som jag tog en fin firre på tidigt i våras. När jag står och byter fluga vakar det friskt ca. 20 meter snett framifrån vänster om mig, härligt tänker jag och avslutar knuten. Jag kastar ut, flugan hamnar ungefär där vaket utspelade sig för någon minut sedan. Jag drar hem lite lina så att linan och tafsen spänner sig och ligger någorlunda rakt på vattenytan. Jag gör ingenting utan väntar med spänning ... När tålamodet tryter tar jag långsamt långsamt hem linan då vaker det plötsligt ca. 10 meter till höger om flugan. Jag tar upp, gör några luftkast och kastar ut mot vakringen och en halvminut senare sitter det en stridbar regnbåge på kroken. Lika underbart det är att kasta med mitt nya spö är det givetvis att drilla fisk. Maktkampen fisk-människa blir inget jag kommer att komma ihåg om några år, men den gör lite motstånd och några små rusningar. Det skall bli väldigt trevligt nu när hösten kommer och vattentemperaturen sjunker och därmed höjer fiskarnas kämpaork. Fisken återutsätts varsamt och sprätter kvickt ner mot säker mark i sjön.
Jag firar fångsten med en kopp kaffe och några frukostmackor - det smakar som vanligt ytterst förnämligt med frukost ute i det fria. Medans jag sitter och mumsar tittar jag ut över sjön och det vakar konstant, ett tag ser det nästan ut som det är kolsyra i vattnet för jag ser vakringar överallt. Precis när jag packar termosen åter i chestpackens ryggsäck börjar det regna, och då menar jag det. Hällregnet varar i tio minuter och ytaktiviteten avtar direkt. När regnet avtagit något börjar jag fiska igen, denna gång med ett haröra som lockelse men inget händer. Jag byter till en Montananymf men den ger mig inte heller någon lycka. Mönstret återupprepar sig dock, när det slutat regna helt börjar det vaka igen. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag har en timmes fiske kvar innan jag "måste" vara hemma hos familjen igen, och jag har dessutom lovat att storhandla på vägen hem. Myggpuppan åker på igen och jag kastar konstant på vak under den sista timmen. Men, det blev ingen mer fisk. Jag tycker detta är besynnerligt och det stör mig väldigt mycket på vägen hem - ändrade de kostvanor så tvärt mellan regnen?
På väg hem ringer jag Per för att rapportera morgonens fiske och att spöet fungerade så bra som jag hoppades. Jag berättar också att jag prickkastade på vak utan resultat under ca. en timma. Han frågar mig om jag provade med en Superpuppa? Jag får ett magsår direkt, självklart skulle jag ha provat det. Skall bli skönt med färre flugaskar i packningen att rota i vid nästa fisketillfälle. När jag kommer hem skall jag ta tag i projektet att minimera mina flugaskar från 5 st till 2 st.

torsdag 3 september 2009

Speedwayresultat i Hökensås

Dag 26-28 (2009-08-28-30)
___________________________________
Plats: Hökensås, Prinsasjöarna och Enesjön
Väder: Sol, regn, kraftig vind 10-15 grader
___________________________________

Så var det dags igen för en trevlig helg med fiskefokus i Hökensås, denna gång förhoppningsvis med inte bara fokus utan också fisk. Sist vi var på plats var i maj, det var tropisk hetta och vi satt tålmodigt och inväntade kvällarnas Sjösandsländekläckning. Trots kläckning, om än inte en massiv sådan, och många fisketimmar gick vi bom både Per och jag.

Fisket kunde inledas på fredagseftermiddagen – I Prinsasjöarna och Enesjön syndes inga vak och i fiskeshoppen informerade man om en vattentemperatur på 18 grader. Det är nymfer och streamers som gäller! Black Martinez, flicksländor, Haröra – den här gången har jag bestämt mig för att inte laborera så mycket med flugorna utan satsa på säkra och välkända kreationer längst ut på tafsspetsen.

Jag kom ner några timmar före Per så jag hann checka in i stugan, köpa fiskekort och fiska av ett par timmar i Enesjön innan hans framkomst. Resultat – en abborre tog min imitation av en simmande flickslända. Kort där efter ringer Per och meddelar att han kommit fram och stod och köpte fiskekort, jag lade en beställning till honom på en långsamt sjunkande flätad tafs som Roman Moser satt sitt namn på. Jag har hört mycket gott om hans flätade tafsar och det var med dessa (flytande och långsamt sjunkande) jag kom att fiska med i helgen. Och jag kan bara stämma med i hyllningskören. Vi bestämde att synas vid Prinsasjön och att han skulle skynda sig på, för här skall drillas firre!

- Tjena, det skall blåsa i helgen.
- Vill du ha en öl?
- Vad tror du?

När spöna var monterade och Per fått visa upp sina nya fina vadare och tillhörande skor begav vi oss bort mot en inbjudande vik. Vi jämför flugval och börjar kasta. Det är i stort sett folktomt vid sjön och vinden ligger på ganska bra och vi skrockar om ”Hökensåsspöket” och att ”korv också är gott”. Efter en timmes fiskande och några flugbyten senare bestämmer vi oss för en paus, vi dukar upp rökverk och öl och sätter oss och snick-snackar lite. Vi ser några små brunaktiga dagsländor kläckas, men det är inte något som synligt verkar intressera fisken.

Vi byter vik och Per gör ett schackdrag i flugvalet när han knyter på en Double Leg – kort därefter var Hökensåsspöket som bortblåst för hans del. Grattis! Det är en fin regnbågsöring som Per landar på ett perfekt sätt – det är han som bjuder på middag ikväll. Double Leg alltså, det är det som gäller. Jag tog en fisk på den flugan förra hösten här nere, jag tittar i en av mina flugaskar och konstaterar att jag bara har en kvar. Per rensar fisken och jag byter fluga. Vi fiskar ytterligare några timmar, jag har ett hugg men inte mer. Det blir allt mörkare och blåsten ökar i styrka. Vi bestämmer oss för att åka till stugan och ladda inför morgondagen. Väl i stugan dricker vi öl och whisky och äter chips till förrätt medan fisken ligger på engångsgrillen, det blir en mycket god måltid.

När klockan ringer 04:50 på lördagsmorgonen känner vi oss inte så starka som vore önskvärt, men kommer upp efter en dryg halvtimme. Vi sänker en varsin Resorb och två Red Bull lite kvickt. Packar kylväskan full med potatis- och räksallad, korv och hamburgare, öl, Johnnys Senap och annat som man bör ha med sig på en fisketripp. 06:00 står vi utvadade i Enesjön med en varsin Double Leg på tafsspetsen. Det blåser väldigt friskt idag, man kan tro att det är april och att man står på västkusten och kastar efter havsöring. Efter någon timmes resultatlöst fiske bestämmer vi oss för att vandra till andra sidan sjön (från parkeringen sett). De gånger vid varit här tidigare har vi aldrig riktigt gett den sidan chansen, trots att vi sett att det ofta står folk där, bonus är ju att vi då kan ha vinden i ryggen och att den djupa skogen bakom ger lä. Vi hittar oss ett varsitt spot vi tror på och börjar kasta. Efter en stund börjar det vaka längre ut i sjön och även ett fint vak inom kastavstånd mellan oss. Jag knyter på en CDC-geting och lägger ut den mot vaket, Per är tålmodig och har kvar sin Double Leg på tafsen vilket var ett smart val då det är han som snart står där och drillar. Vi känner inte för fisk till frukost så den får simma åter ut i sjön och ta igen sig. Kort efter vakar det på samma ställe igen, Per ger mig den äran att kasta på det. Jag knyter på min enda Double Leg och kastar ut mot vaket ett par gånger, flugan fastnar till slut i en näckros, förtvivlat försöker jag rycka loss flugan – tafsen går av och jag står nu utan den så fångstgivande modellen. Svordom!

Klockan börjar närma sig 09:30 och vi börjar bli frukosthungriga, men bestämmer oss för att fiska av ytterligare en vik innan vi går åter mot parkeringsplatsen. Per lånar ut en av hans egenbundna Double Leg. Rätt som det är, när jag som minst anar det rycker det till i tafsen, det är en fin regnbåge på, den gör motryck, jag har den på i 10 sekunder innan jag tappar den. Tafsen går av och fisken gör ett jättehopp upp i luften och jag tycker mig se flugan i mungipan och tafsen hängandes där efter. Fy fan, tänker jag. Nu måste vi ha frukost. Vi tänder på en engångsgrill och knäcker oss en varsin kall öl. En landad och en tappad, med tanke på hur vi brukar ha det i Hökensås så är det bra utdelning. Hökensåsspöket är borta för Per, men spöket gäckar mig fortfarande även om jag har haft fisk på innan tafsen gick av. Vi bestämmer oss för att besöka shoppen efter frukost, Per behöver handla 0,18 tafs och vi behöver båda inhandla mer Double Legs, det är helt klart att det är denna fluga som gäller. Killarna i shoppen blir inte överraskade över att vi nästan tömmer deras lager på den här flugan.

Vi beger oss åter mot Prinsasjöarna, det är lördag och det blir allt mer folk i sjöarna. Vi går bort mot Lilla Prinsasjön. Per ställer sig på samma spot där han landade den första regnbågen dagen innan, och det tar inte långtid innan han står där och drillar igen. Bra jobbat! Den här gången är det en väldigt fin fisk, det klart största hittills. Vi är båda fortfarande väldigt mätta från en stadig grillad frukost, så fisken får friheten åter. Vi fiskar en bra bit av den ”pool” som förgrenar de båda Prinsasjöarna, Per får en till och jag har ytterliggare ett par hugg, men inget mer. Precis när jag är på randen till både ångest och magsår händer det. En riktigt aggressiv regnbåge får syn på min fluga och ger mig en riktig kamp. Under hela drillningen är jag övertygad om att jag skall tappa den eller att tafsen skall gå av, det är ju ändå i Hökensås jag är. Men jag lyckas landa den efter en riktigt trevlig fight där fisken gett upp ett par gånger men återfått orken och börjat rusa igen. Per gör tummen upp och jag ser redan fisken i folie när jag tittar på den håven. Äntligen!, tänker jag och sätter mig och tänder en cigarr i duggregnet.

Efter min paus vadar jag ut i vattnet igen och efter ett par kast har jag fisk på igen. Den gör en rusning, men den sitter fint på ända tills tafsen går av igen (!). Jag bestämmer mig för att tapera bättre inför morgondagen, och sätta en halvmeter 0,25 tafsmaterial mellan tippetringen i den flätade tafsen och den längre tafsspetsen.

Vi tar min fisk och går mot parkeringsplatsen, vi tänker bege oss till den trevliga grillplatsen vid Nordvattnet för att tillaga min fisk. Väl framme vid parkeringsplatsen närmar sig en man i Vegamössa och med något desperat i blicken.

- Hur går det?
- Jo, det går väl skapligt, svarar Per
- Jag har varit i alla sjöar och det är lika dåligt överallt
- Vi har landat fem och tappat ytterligare några stycken
- Jasså? Var då? På geting då eller?
- Här och vid Enesjön. Nej, inte på geting utan på den här (Per visar sin Double Leg)
- Jaha, ni kör Zonker ni …
- Nej, det vet jag inte, svarar Per osäkert. Det imiterar en nattsländelarv.
- Ja, men kulan där då? Mannen tänker på guldskallen.

Vi vet inte riktigt vad vi skall säga eller göra, vi avslutar konversationen och beger oss mot Nordvattnet. Det tar ett tag innan vi får fart på grillen i den hårda blåsten, men snart ligger den färdigkryddad i folien på grillen. Jag tycker givetvis att den här fisken är betydligt godare än den som Per bjöd på igår.

Vi avslutar dagen i Enesjön och Per landar ytterligare en firre. 5-1, något som Per är väl medveten om och gärna refererar till ett speedwayresultat. Helt slutkörda efter 14 timmars fiske är vi snart åter i stugan och mumsar chips och dricker whisky och öl. Och efter 22:00 ligger man i sängen och sover riktigt gott.


Konstigt nog är jag väldigt pigg när klockan ringer vid 05:00 på söndagen. Vi planerar att fiska mellan 06:00 och 11:00, sen bege oss till stugan och städa den innan vi måste lämna in nycklarna vid 12:00. Söndagens fiske är som vanligt väldigt trevligt, men varken Per eller jag lyckas kroka någon. Per kommer närmast med ett hugg som sliter av hans allt för tunna tafs.

Summa summarum har det varit en fantastiskt trevlig helg, vi har båda jagat iväg Hökensåsspöket, vi har haft skapligt höstväder även om det blåst väldigt mycket. På väg hem till Göteborg igen längtar jag redan tills nästa Hökensåstripp, det är trevligt där nere …

Nytt spö - Loop AEG 696-4

Efter att ha provkastat ett Loop AEG 696-4 (klass 6, 9 långt och 4-delat) var jag tvungen att slå till. 1990 kr (utgående modell - halva priset) för ett spö jag anser andas minst det dubbla priset - det skjuter min RIO Gold lina fin fint och jag älskar kork-gummi-mixen i handtaget. Lagom mediumsnabb aktion - detta kan bli mycket bra. Förhoppningsvis får jag tillfälle att provkasta det live vid en sjö till helgen.