onsdag 27 januari 2010

Årskrönika - Flugfiskeåret 2009 - Del 2/3

Jag har levt gott på veckan i Härjedalen i över ett halvår nu, och jag levde gott på det jag/vi hade framför oss ett halvår innan. Resan till Tännäs bokades på senhösten 2008 och redan där började planeringen och skrockandet mig och Per emellan.

Så blev det då verklighet några dagar efter midsommar …

Efter en längre bilresa, depåstopp och bunkring av livsmedel i Mora var vi framme i Tännäs. Stugan är perfekt, vädret är perfekt och omgivningen är perfekt, hur blir det nu med det mest elementära – fisket? Ja, efter ett par dagar började vi hitta rätt metod ...

Hela storyn om bonanzat i Härjedalen kan ni läsa här, nedan är en väldigt komprimerad variant.

Första landade harren firades som sig bör med öl och cigarr, sittandes på en tuva vid strandkanten. Det var ljuvligt att sitta där i solskenet med vadarskorna i ån, de snöbetäckta fjällen som bakgrund och blicka bort ett hundratal meter och se Per göra tummen upp – även han hade landat fisk. Att premiärfisken var en harr som nästan fått plats i ansjovisburken spelade ingen roll, det luktade ju nu Thymallus Thymallus om händerna och håven. ”Den lille” fick givetvis simma åter och växa till sig. Catch & Release fiske tillämpades hela veckan, endast två godkända fiskpannefirrar tog vi upp per dag. ”Det är ju inget skafferi …” som River-Keeper Ingebrikt sade till oss på introduktionsmötet vid ankomst, och det har han ju helt rätt i.

Att vi hade ett fantastiskt väder under vecka 26 kan ju belysas av att vattentemperaturen i Tännån steg cirka tio grader under veckan. Då detta var den första riktiga sommarvärmen i omgivningen hade vi stora förhoppningar om massiva kläckningar av Sjösandsländan. Och visst kläckte det, tyvärr för sent för oss då när vi kastade de sista kasten sent på kvällen vår sista fiskedag kom de stora dagsländorna flytande på vattenytan. Precis när vi hittat rätt rytm i flugval, teknik, hemtagning, presentation och rätt rytm i levernet att fiska i snitt minst 14 timmar per dag måste vi åka hem. Dystert! På tal om kläckningar och insekter så landade de största nattsländor jag någonsin sett på oss under hela veckan, nästan larvigt stora. Är det nattsländor eller fågelungar?

Klinkhammer, Red Tag, gul forsslända i olika flytande stadier och knottvarianter var de flugor som genererade mest och störst fisk. Även en harr som tog en Butcher under kvällsfiske på knappt knädjuptvatten är ett minne jag vårdar ömt så här off-season. Just gul forsslända i dunstadie med CDC-vinge tog jag under en timma mina tre störa harrar på – efter den tredje var kroken böjd och flugan ofiskbar. Tyvärr var det enda flugan i sitt slag i asken, liknande fanns men med annan gul nyans och den tog inte fisken i samma frekvens. Tillfällighet eller inte? Ovetandet är en del av charmen …

Under de resterande fem veckorna av min monstersemester på sex veckor i somras hann jag även med lite flytringsfiske efter abborre, ett par besök vid ”klubbsjöarna” i Lerum och ett par underbara upplevelser vid Säveån. Noterbart är det ”bottennapp” i form av en gädda jag upplevde i flytringen – målet med turen var klart, nämligen ett par fina lunchabborrar. Men vid inpaddlingen mot land passade jag på att kasta lite sporadiskt och plötsligt satt Dog Nobblern fast i vad jag trodde var en stock eller annan bottenvegetation. Men det visade sig vara en, för årstiden, väldigt stridbar gädda som verkligen gav mitt #6 spö en riktigt minnesvärd kamp. Mer om detta här.

Precis innan semsterlugnet tog slut och kropp, vanor och hjärna började förbereda sig för arbete igen hann jag med två ljuvliga dagar vid Säveån. Ett nytt hot-spot hittades (läs mer här) och några öringar landades (och släpptes givetvis åter). Säveån är en oas, så otroligt vackert och har en grym potential för öring- och insektsliv. I mitten av maj är det dags igen …

Efter sommaren kommer hösten, och det är inget negativt med det, i alla fall inte för oss flugfiskare. I nästa del av denna avhandling behandlas hösten och vintern 2009 som kommer innehålla reflektioner om bland annat Hökensås och flugbindning.


1 kommentar:

  1. Bra skrivet, fy fan vad jag längtar tillbaka till Tännån.

    SvaraRadera