tisdag 28 juli 2009

Semesterfiske efter regnbåge

Dag 20 (2009-07-18)
___________________________________

Plats: Lilla Långetjärn, Kattjärn
Väder: Regn, rusk och åska
___________________________________

Det har gått några veckor sen fiskeveckan i Tännäs, men jag blir snabbt påmind av den då jag drar på mig vadarjackan och insidan av kragen luktar en blandning av myggmedlet Nordic Summer, lägereldsrök, cigarr och svett. Det låter kanske inte så upphetsande, men det är det.

Jag parkerar bilen på den tomma parkeringsplatsen, tacklar upp och beger mig mot sjön. Det är nästan helt tyst, regnet gör sig påminnt och smattrar lätt mot vadarjackan och några morgontidiga småfåglar hälsar mig välkommen. Så hur var det nu man gjorde, fiske efter regnbågsöring i stilla vatten, det kommer kännas konstigt att inte behöva menda linan. Jag bestämmer mig för en svart-gul Montana nymf med guldskalle - det brukar alltid fungera. Innan jag börjar kasta tar jag upp min mobiltelefon och sätter den på "ljudlös", jag noterar att klockan är 08:00. Regnet mattar av något och det börjar blåsa, jag står bra till så vinden stör mig inte alls, vad som oroar mig är dock de mörkare molnen som blåsten för mot mig.

Ett kast, två kast, tre kast och PANG! Dagen kan inte ha börjat bättre, en pigg och stark regnbåge tyckte om vad jag presenterade för den. Den kämpar väl och gör några rusningar innan jag landar den i håven. Jag har lovat att försöka få med mig en fisk hem till svärföräldrarna där familjen skall äta middag till kvällen. Men klockan är inte ens 08:30 ännu och jag har tänkt att fiska fram till ca 15, så denna får tillbaka friheten. Det är inte speciellt varmt i duggregnet och blåsten, jag bestämmer mig för att ta en första kortare kaffepaus. Kaffet smakar alltid ypperligt tillsammans med vakspaning, även om det som nu inte syns några vak på vattenytan. Efter pausen byter jag kastbrygga och fluga, jag bestämmer mig för ett annat säkert kort, en simmande flickslända knyts på spetsen. Jag fiskar in den ryckigt mot land och hoppas att det går någon fisk och mumsar nymfer in mot land. Men icke! En annan nymf åker på, ett haröra - samma resultat. Jag avverkar några nymfer till, en våtfluga en annan kastbrygga och så några nymfer till. Jag kastar även en myra mot ett vak ganska nära land, men inget. Istället för att drilla fisk bestämmer jag mig för en längre paus. Jag går upp till vindskyddet och dukar upp kaffe, smörgåsar och kexchoklad. Det börjar att regna häftigare och jag kan höra åskan dundra långre bort, hoppas att inte åska och blixtrar bestämmer sig för att störa mig.

Efter lunchpausen drar jag på mig vadarjackan igen, fäller upp luvan på densamme och beger mig mot sjön igen. Bestämmer mig för att börja om från början - samma fluga och samma kastbrygga. Men det verkar omöjligt och jag förbannar mig själv för att jag inte behöll fisken jag fick direkt på morgonen. Jag provar ytterligare några streamers utan, för mig, positivt resultat. Nu regnar det väldigt mycket och åskan kommer allt närmare. Jag känner mig halvt besegrad och bestämmer mig för att packa ihop för dagen och köpa en bit varmrökt lax på vägen hem istället, inte helt fel det heller.

Trots att jag misslyckades att komma hem med en middagsfisk, att det regnade och åskade kraftigt är jag nöjd med dagen. Det var skönt att svinga spöet igen och timmarna i naturen stärkte mig. Positivt är också så här i efterhand att jag har en revanschlusta i kroppen när jag tänker på sjöarna. I'll be back.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar